fredag 22 april 2016

Vitsippor

Våren är här och vitsipporna blommar för fullt 😊 🌸🌼 Det är en härlig tid, fast vädret är lynnigt , ömsom sol och ömsom regn och åska.  Vädret är inte det bästa för mig, får så mycket värk när det är ostadigt. Men, som sagt , det är en härlig tid nu 😊

Idag är det en vecka sedan vi hade begravning efter svärfar... det var en fin begravning på alla sätt och vis... men det är ändå jobbigt, känns tomt efter honom 💜

Jag har börjat arbetsträna lite smått och det känns väl lite sådär, är inte direkt pigg när jag kommer hem 😉, men det blir nog bra med tiden.


tisdag 5 april 2016

Hur mycket ska man klara?

Man får inte mer än vad man klarar av, sägs det! Men jag undrar jag?

Svärfar somnade in för gott i söndags efter en kort tids sjukdom, det känns tomt men ändå lättat att han slipper eländet. Det som känns tufft nu är att vänta på begravningen, men det kommer att gå!

Ännu tuffare är det att min gamla mormor lyckats trilla idag och fått en höftfraktur, man vet inte med så gamla om de klarar av en operation och återhämtning på det!

Tänk att allt måste hända på en gång?!?!
                                  💕💕💕💕

tisdag 15 mars 2016

Min minsta

Våran lillkille har blivit stora karl'n och fyller sex år idag, man kan undra var tiden tar vägen? Grattis älskade unge 💕💜

Virka är terapi 😊

måndag 22 februari 2016

Ännu ett år !!!!!

Av en ren händelse fick jag för mig att kika på min blogg :) Och det är exakt på dagen ett år sedan jag skrev senast!! Har lite svårt att fatta att ett år kan gå så fort, hur är det möjligt??  Livet går i 120 knyck verkar det som!

För ett år sedan var jag sjukskriven och så är läget fortfarande.... Men , nu under våren ska jag förmodligen komma igång med någon sorts arbetsträning :) Hoppas det finns något som jag kan klara av och som kan ge mig något ;)

Får se om skrivandet kommer igång igen eller om det blir ett inlägg om ett år igen , hahaha!!


KRAM  ♥

söndag 22 februari 2015

Ett helt långt år!!!

Ett år nu, som jag varit sjukskriven! Ett helt långt år, kan inte fatta det! Hur mår jag nu då efter detta år? Ja, vad ska man säga? Den akuta stressen har ju lugnat ner sig, min hjärna hänger med lite bättre, men jag tål inte mycket intryck förrän jag börjar vimsa , tappa ord och leta efter saker i köket. Värken i kroppen är intakt kan man säga....

Det som känns bäst är ändå att jag ser ljust på tillvaron , för det mesta :)) Jag har lärt mig en hel del  om mig själv , fått lite förklaringar på varför jag är som jag är ;))

Jag har förstått att jag inte är lat och oengagerad , jag har helt enkelt inte fått den energikaka som behövs för att kunna hålla alla bollar luften, min energikaka är väldigt liten och jag får vara rädd om den så att det inte knapras för mycke av den. Detta förstår jag nu, men om jag kan acceptera det helt och fullt återstår att se :)

Jag är fortfarande sjukskriven, hur länge vet jag inte, men jag har ett team runt mig som gör sitt bästa för att få mig så "bra" som möjligt , hur långt det räcker ? det vet jag inte, men jag är nyfiken på vad framtiden kommer att ge! ☺